fredag 9 maj 2008...11:12 är

Tecknen talar

Jump to Comments

Jag tror på tecken. Jag älskar tecken och vill gärna se ett tecken i det mesta. Givetvis är tolkningen av de tecken jag talar om väldigt selektiv, men den selektiva perceptionen låtsas jag inte om. Det blir mer spännande så.

Det kan röra sig om allt ifrån att jag haft tur med olika småsaker hela dagen - det är ett tecken att du borde köpa en trisslott. Eller att jag missade tåget mellan Bryssel och Dusseldorf vilket skulle ta mig till min dåvarande pojkvän med vilken förhållandet var ganska uselt, och det missade tåget spårade ur  med en hel del skadade människor. Det var ett bra tecken att det var dags att avsluta det. Eller tecknet jag fick när jag den gången för längesedan fick bensinstopp ute på landet med en död mobil och utan hjälp i sikte. I väntan på förbipasserande satte jag mig ner och började bläddra i den hög utbildningskataloger som jag högst motvilligt samlat på mig i skolan den dagen. I den första katalogen låter jag tummen glida över bladen och på måfå slå upp första bästa sida, och på just den sidan fick jag en aha-upplevelse. Det var detta jag ville göra! Och hjärtat gjorde ett skutt i bröstet på mig. Det var som om utbildningen var som gjord för mig och mina drömmar. De andra katalogerna slängde jag i diket direkt. (nej det gjorde jag inte, men det lät mer dramatiskt så…)

Om jag googlar mig själv så får jag inte så många träffar mer än en gammal namninsamling mot NATOs bombningar av Jugoslavien från -99. Tittar man lite längre ner så dyker det upp en kvinna i Australien som har exakt samma namn som jag, och som sysslar precis med något sådant som jag skulle vilja göra, och som jag är behörig för. Hon är dessutom ungefär i samma ålder som jag, samma generation i alla fall. Är inte det intressant? Skulle jag då kunna stjäla hennes identitet och erfarenhet och skaffa mig ett jobb? Eller skulle hon kunna stjäla min? Jag kan lägga till i mitt CV att jag jobbat med integration och kulturutbyte med en aboriginstam i söda Australien eller? Nej det skulle jag inte göra, men visst är det spännande? Ett tecken kanske? Tecken att jag är på rätt väg?

Ni kanske tycker det är naivt med teckentroende, och vissa kanske skulle säga att det är att låta något så absurt som “ödet” styra en, men jag ser det som en sista gnutta tro eller hopp som driver mig vidare. Ser jag tecknet så kämpar jag vidare - och som ni kanske förstått ser jag tecken i det mesta hehe. Jag är ju medveten om att det kanske låter löjligt, men det är fan skönt att ha lite “löjl” i livet - vi vuxna är så förbannat allvarliga alltid annars. 

Moment 22 - 273 dagar arbetslös - 91 sökta jobb

 

Dagens visdomsord numero undici:

“UUUhhhh det måste vara ett tecken!”

- Moment 22

3 kommentarer

  • Näeee det är inte alls naivt att tro på tecken!
    Jag önskar bara att jag kunde lyssna mera på universum, när det pratar med mej.

    Jag har ju läst en hel del “new age” böcker och det står mycket om hur de “andliga kanalerna” pratar med en i olika slags tecken, jag kan ju inte påstå att jag har lärt mej att lyssna på det och se det som tecken - det kanske har hänt nån gång men det är inte ofta…

    Däremot så har jag bestämt mej själv för att lyssna mera på min intuition!
    Ofta tänker man en sak och så väljer man en annan väg… Det är så dumt då den första tanken oftast brukar vara den som är rätt och riktig!!!

    Jag kommer ju att börja köra buss igen, jag har haft ett starkt psykiskt motstånd mot det då jag vet hur jag till slut mådde av all stress och påfrestningar alla passagerare utsatte mej för…
    Man kan ju undra om det är ett tecken???

    Ha en riktigt bra dag!!!

    BountyLady

  • nej det är inte ett tecken - det är en uppenbarelse! Gör inget som får dig att må dåligt! Skulle du äta en möglig köttbit? Nej, för att det hade fått dig att må dåligt - det är logiskt och det borde det också vara i ditt fall =)

  • [...] verkar inte som att jag ska flytta.. Jooo där har vi ett “tecken” moment22!!! Jag fick ett erbjudande om en tvåa i huset mittemot mitt. När jag var och tittade så kände [...]

Skriv kommentar