Har de någon särskild radar – de där ”vittnena” (och vad är det egentligen de bevittnat?)? Har aldrig blivit besökt av dem innan men senaste året har de knackat på min dörr tre (!) gånger. Som om det visste att:jjjaaaa hon har det nog svårt nu minsann, hon känner sig säkert svag, ensam och liten – henne borde man kunna lura in i ligan hur lätt som helst – Gösta, sköter du snacket denna gången?
En gång skickade de dessutom ut en specialpatrull som talade serbiska ifall jag inte skulle förstå svenska -DET kallar jag targeting! Den gången tror jag stackarna höll på att trilla av pinnen då jag hävdade att jag var ateist och bara trodde på mig själv och min pojkvän sa att han var en blandning av det bästa: kristen/muslim. Deras hjärnor gick på högvarv och de insåg strax att vi var ett par grymt förlorade själar. De stannade inte länge alltså.
Idag höll jag på med den sista städningen innan jag blir sambo (hör och häpna!)och jag njöt verkligen. Inte för att jag i allmänhet njuter av att städa, men för att jag var medveten om att detta är min sista stund i ensamhet och som den ensamvarg jag är passade jag på att njuta av varje sekund.
Det knackar på dörren och jag får stänga av dammsugaren. Där står de- ännu en gång, och nu med ett litet barn som försöker smila in sig och räcka över ett infoblad. Hur står det till med barnarbetet egentligen?
De undrade om de stördeoch jag påpekade att jag höll på att städa. Hann precis tänka att jag kanske skulle köra en rövare som mamma gjorde en gång för längesedan i exakt samma situation. Vittnet var väldigt påträngande fastän mamma förklarade att hon inte hade tid, men då hon ej gav sig gav mamma henne ett alternativ – jag kan lyssna om du städar.
Vittnet antog utmaningen, och mamma fick hela nedervåningen dammsugad utan att behöva kompromissa sin religion.
Jag skulle nog inte våga vara så fräck men tanken slog mig idag. Tji fick jag för de tackade direkt för sig då de inte ”ville störa”. Jävla rookies.
Moment 22 – sista blogginlägget i ensamhet
Dagens visdomsord numero dicianove:
”Är det icke bättre att skaffa underklassen existensmedel än religion. Jo, det är mycket bättre”.
- August Strindberg
6 kommentarer
lördag 31 maj 2008 kl 3:01 f m
De ä onekligen speciella. För lite mer än 10 år sedan var jag med om samma sak. De skickade också juggar (en tant och en kille i 30-års åldern). De väckte mig en lördag förmiddag och på den tiden var jag långhårig (och såg väl ut som en ”syndare” i deras ögon). De frågade mig om jag var interesserad av att prata med dem. Eftersom de hade väckt mig kände jag mig lite irriterad och tänkte att jag skulle ge igen. Så jag undrade om de kunde svara på ”några frågor”. (Jag höll kvar dem i tre kvart.)
Vid den tiden hade jag gett mig in på att läsa Bibeln men stannade ungefär vid Jobs bok eftersom den var så tjatig och tråkig (men det var det redan innan). Dock hade jag då läst en hel del och hunnit bilda mig en uppfattning. Så jag började ställa frågor till dem om olika saker som stod i Bibeln och som de givetvis inte kunde förklara med annat än ”Guds vägar äro outgrundliga”. Jag frågade dem om Gud var allsmäktig och om allt var Gud och de sade ja. Detta gjorde att jag drog slutsatsen att Gud är Satan, vilket jag givetvis förmedlade. Då tittade de på mig som om att jag vore en kättare.
Jag fortsatte sedan med att fråga dem om Gud skapade människan till sin avbild. De sade återigen att det stämde. Då sade jag ”Alltså är jag Gud.”. Jag fick samma fasansfulla blickar av tanten, men killen verkade fundersam när jag lade fram mina argument. Jag sade ”Om Gud är allt och jag är en del av allt så är jag Gud, precis som om du skulle slå mig på armen så säger man att du skulle slå mig eftersom min arm är en del av mig. Jag är en del av Gud och är således Gud.”. Därefter fortsatte jag med att hävda att jag var Jesus reinkarnation och då valde de att gå. De kom aldrig tillbaka igen. :)
lördag 31 maj 2008 kl 8:41 f m
Hahhahaha ”Guds vägar äro outgrundliga” – ja DU är outgrundlig i alla fall ;-)
lördag 31 maj 2008 kl 12:24 e m
Nej då, jag är inte speciellt outgrundlig, men det är ju min subjektiva bedömning.
:)
lördag 31 maj 2008 kl 2:13 e m
;) Joduu de där kan konsten att tränga sig på när man har sóm minst tid…
Har en kusin som är vittne, men hon är en av tre vittnen som jag känner som inte är så där påprackande som de andra är…
Jag kan bli vansinnig när man stöter ihop med en sån där fanatiskt hysteriskt kristen som ska frälsa hela världen från ondo… Domedagen kommer imorgon, dags å bli frälst i dag liksom…
Näeee fy faan! Sånna personer hatar jag!
Sen finns det dom där som vet att dom har hittat sanningen, och jag antar att det är det dom behöver för att må bra och klara av att leva ett normalt liv… Andra knarkar eller missbrukar annat, de kristna missbrukar Gud… ;)
men men… Jehovas Vittnen tror ju på att dom ska ha hunnit frälsa hela världen innan harmageddon har kommit, sååå jag kan ju förstå att dom vill få sitt ”arbete” utfört oxå…
Grattis till Sambo-livet !!!
lördag 31 maj 2008 kl 6:38 e m
Haha, din mamma är ett geni. Jag måste testa det nästa gång.
Dessutom gör man dagens goda gärning genom att uppehålla tomtarna så dom inte hinner störa grannarna!
söndag 1 juni 2008 kl 8:23 e m
Johan
Hahah hon är verkligen det kära mamma. Min svåger krokodiljägaren är däremot mer rakt på sak och skrek far åt helvete åt Radiotjänst innan han slängde igen dörren. Han var nervig för det i flera dagar efteråt. De stackarna har väl ungefär samma status som vittnena va?