Jag använder mammas smeknamn på de tyska spelarna, allt blir så mycket roligare då. Och de vann, givetvis inte helt otippat, men då jag inte har något eget land att heja på så brukar jag försöka stötta underdogen vilket för ikväll var turkarna. I några minuter trodde jag faktiskt att de hade en riktigt bra chans, men sen kom den tonåringsliknande tysken och sparkade in 3-2. Inte för att jag fick se det i realtid, någon klant i Bremen gjorde bort sig och får säkert packa ihop sina grejer ikväll och aldrig mer jobba med live-TV, så som ni kanske vet hade hela Europa ingen bild på 2008 års semifinal. Katastrofalt men sant.
Där satt vi med TV:n på i fall i fall, och radio P4 i bakgrunden så att vi skulle kunna följa matchen – det som störde ordentligt var dock kommentatorernas förmåga att ständigt prata i mun på varann så det var inte heller särskilt givande…
Imorgon ska jag på intervju igen. Denna gång är det för ett annat säljarjobb och överraskande nog ringde de mig bara dagen efter jag hade skickat in ansökan – så gillar jag att bli bemött! 14.30 imorgon gäller det alltså – konkurrensen tätnar =)
Moment 22 – arbetslös fotbollssupporter med många kvalitéer
